Just nu har jag hela mitt liv i mina blåa stadiumsportbagar.
Dom har stått brevid en fåtölj mitt i en dörröppning och jag tror mina sambos har suckat ganska många gånger över alla mina ateraljer som legat utspridda i en hög kring väskorna.
Men nu. Nu har jag flyttat. Mitt liv befinner sig nu bakom dörren en meter från förra placeringen.
Jag känner redan att jag trivs och att detta är en bra planlösning.

 

Före och efter.

Håkan Nesser är en ev få rikskändisar som Kumla har producerat. För er som missat detta så är han en väldigt bra författare och en av hans böcker spelas just nu in till film. En har redan kommit upp på vita duken. Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Inspelningen är som sagt i full gång och denna gång spelas faktiskt filmen in lokalt där även handlingen utspelar sig.

Igår intog filmteamet Kumlatorg. Man höll på att plocka ihop när jag cyklade förbi påväg hem från jobbet.
Knäppte en bild på rekvisitan dock.

         

Det är inte var dag som man spelar in film i Kumla.
Vad filmen heter? Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla...

HAHA. Ibland är det de enklaste sajterna som är de mest geniala.
Här är en som är väldigt användbar i andra situationer.

Sidan består helt enkelt bara av en gigantisk röd knapp som man kan klicka på, och när man gör det spelar sidan upp en "instant rimshot", några trumslag, ungefär som trummisen gör då och då när komiker i tv säger något extra bra.

Det här är ju oerhört komiskt i sig men kan förgylla vilket tal eller skämt som helst.

Bengt "chip o välkommen till Hajk!" Alsterlind?


Alex Kjolman 65+ ?

Vad tycker ni kära läsare, visst ska vi väl önska Aina ett stort Lycka Till nu när hon ska på andra sidan gränsen.

Ackurat att det även finns söta guttar där..

Mina föräldrar vet att jag gillar Björn Gustavsson så klockan åtta i söndags kväll lockade de ut mig från mitt rum med:
"Björn är på teeevee!"

Felix Herngrens röda lag ställdes mot Linda Rosings blåa lag i en tävling i sk. Human Tetris som i den svenska versionen kallas "Hål i väggen".

Idag läste jag i Metro att detta nya underhållnings(?)program blivit tittarsuccé. Men precis som min mamma frågar jag mig "är detta roligt?".
Berodde inte succén delvis på att detta var Björns första offentliga framträdande på flera månader? Hur många kommer egentligen att titta nästa vecka?

Inte jag..

Kan nästan tycka att den japanska versionen till och har mer underhållningsvärde...

Jag har nästan slutat sova nu.
Det vita ljuset
förvirrar och förtrollar
och förleder mig
att vilja vara vaken
hela natten.
Att sova nu
känns som ett svek
mot ljuset.

När det är ett svenskt program textat till finska blir jag förvirrad för jag stänger automatiskt av öronen och läser bara en massa bokkstääver och förstår ingenting.

Uppmaning: DUBBA HELA JÄVLA VÄRLDEN, så jag kan läsa textremsan på svenska

Jag har en liten historia att berätta från min sista dag i Göteborg.
Som en hård karamell har jag gått och sugit på detta men nu känns det som att tiden är mogen.

Det var en tisdag, en mycket regning tisdag, och i hela stan rådde det "after kalas"-stämning. Överallt hölls det på att monteras ner scener och röjas upp efter Kulturkalaset.
Jag hade bara ett uppdrag kvar innan jag kunde städa skrivbordet, lämna Göteborg och åka hem till Kumla.
Jag skulle lämna tillbaka en förrådsnyckel till vaktmästaren på Storan.
När jag stod utanför huvudentrén (som var låst) och väntade på Roger kom tre ungdomar (2 killar, 1 tjej) springandes för att ta skydd under taket.
De ryckte i dörren.

Kille 1: "Det är låst, men de sa ju att vi skulle hämta biljetterna här"
Kille 2: "Jag springer runt hörnet och tittar om det finns nån annan dörr."

Kille 2 kommer tillbaka. Trots att han är genomblöt känner jag igenom honom: Jonas Bane som spelar Kim i Andra Avenyn!
Och plötsligt ser jag vem tjejen är: Maya Rung, som spelar Liv.
(Den andra killen är okändis, eller kändis som jag inte känner igen)

Där står jag med två kändisar (ev. tre) i ca 10 minuter innan vi blir insläppta. Under den tiden får jag höra historien om hur Jonas och Maya träffades för första gången (i auditionkön, Jonas försökte starta en konversation men Maya dissade. Maya: "Du verkade cool, jag trodde att du drev med mig").
Jag brottas även med tanken att ta en bild eftersom jag har kameran i väskan.

Det blev ingen bild. Vi blir insläppta (Jonas håller upp dörren till mig: "du får smita med in också"). De fick sina biljetter till Nöjesguidens fest. Jag lämnade tillbaka nyckeln och åkte hem till Kumla.

Och det var berättelsen om min sista dag och min sista kändisspotting i Göteborg.

Flera timmars bilåkning resulterar i onödigt flumm i baksätet.

Jag lärde min syster Bag in da Box låten utantill.

Nu ska jag sova.

Så är refrängen skapad till sveriges nästa barn hit.
Jag o min syrra komponerar ihop för att skicka in till lilla melodifestivalen.
Och så har jag kollat på när isen smält när jag frostat av frysen. 5 timmar tog det.

Känner verkligen att jag fördriver dagrna, förlamad o utan internet, ganska bra ändå.

Nu under lunchen bläddrade jag igenom Metro samtidigt som jag avnjöt en fantastisk måltid bestående av fiskpinnar och mos.
Hur som helst. Fastnade för en notis om att kungen är död...trailer-röst kungen Don LaFontaine har gått ur tiden. han har gjort rösten till över 5.000 filmtrailers!
Kan inte sluta tänka på hur det skulle kunna vara att ha ett sånt jobb. Tror att det skulle vara mitt drömjobb, man är liksom en anonym filmstjärna på nåt vis. Och så lär man få se nya filmer före alla andra.
Det känns sorgligt att LaFontaine inte finns bland oss längre.

"When you die, the voice you hear in heaven is not Don's. It's God, trying to sound like Don. I wish he'd quit his day job..." Ashton Smith 

För att lätta upp stämningen bjuder jag på Pablo Franciso's imitation av Don.

Ett måste i höst:

Tisha/bolero i färglatt mönster.
Gärna lite urtvättad för vintage känsla.

Det kommer nog mer outfittor.
Chao